feminister eller blonda bimbos

Ibland så känns det som att det är allt som finns att välja mellan. Antingen är man den blonda tutt-tjejen eller så är man den svarthåriga radikalfeministen. Porrtidning eller demonstration. Men hallå, var finns jag i allt det här? Blonda, ljuva Felina, som aldrig skulle vika ut sig i en tidning, men inte heller kasta gatsten. Nu låter det som att jag är pryd, och det är nästan det roligaste i alltihop, fråga min pojkvän =).

Jag hatar att man får så mycket uppmärksamhet bara för att man visar tuttarna. Hälften av jordens befolkning har dem ju. När tutt-tjejerna viker ut sig så säger de typ "ja, nu blir väl alla feministbrudar rasande, men jag struntar i vad de tycker, de får säga vad de vill". Idioter! Det är inte bara de svarthåriga, lesbiska feministerna som blir upprörda. Jag blir också upprörd. Det finns faktiskt till och med killar som inte tycker att det är särskilt kul. Ni är äckliga, ni objektifierar kvinnan som varelse, ni förstör för er själva. Det är inte "en kul grej", det är en kick för era jävla egon som inte borde bli större, i alla fall inte på det sättet. åh, jag blir så trött. Kan de inte bara gå i terapi eller nåt?

Feminist förresten... borde jag kalla mig det? Jag tror inte det. Jag tror att folk i allmänhet vet för lite om feminismen för att kalla sig feminister. Efter att ha läst lite (inte tillräckligt dock) har jag kommit fram till att jag nog är humanist men än nåt annat. Jag tycker att alla människor ska behandlas lika. Och att ingen ska behöva vika ut sig för att må "bra".